FSO - Föreningen Sörmlands Ornitologer

Inventering av häckande fåglar

Länsstyrelsen i Sörmland efterlyser inventerare till fyra obokade standardrutter. Om du är intresserad, läs mera här.

Om skräntärnorna i Bråviken 2023

Under 2023 kommer vi inte ha möjlighet att sätta ut skrämselbåt, skrämselgubbar, kameror eller annat gömsle på de grusade öarna i Bråviken där skräntärnorna häckar, detta p.g.a. att vi/länsstyrelsen saknar markägartillstånd för detta i år.

Så i år kommer enbart fysiska besök i begränsad omfattning kunna utföras. Vi kommer kunna följa våra adulta skräntärnor som har GPS-logger genom den hemsida som signalerna skickas till, så i viss mån kommer vi kunna se/tolka vad som händer i kolonin.

Så avläsningar av färgringmärkta skräntärnor, predation av mink, havsörn eller annat kommer inte kunna dokumenteras genom kameraövervakningen. Vi kommer inte kunna placera ut våra skrämselanordningar för att minska predation av bl.a. havsörn.

Jan Gustafsson

Vindkraftpark Långgrund

FSO har nu tillsammans med bl.a. Stockholms Ornitologiska Förening, Östergötlands Ornitologiska Förening och Birdlife Sverige lämnat in ett samrådsyttrande till Svea Vind Offshore.

Svea Vind Offshore planerar att bygga 182 vindkraftverk, 335 meter höga, inom ett nästan 300 km2 stort havsområde i Östersjön ca 15 km ut från den Sörmländska kusten. Området sträcker sig längs hela kusten, i norr upp till gränsen för Stockholms län och i söder ner till och en bit in i Östergötlands län. Vindkraftsverken kommer att vara synliga längs hela kusten och riskerar att för all framtid förstöra ovärderliga, omistliga och omfattande natur- och miljövärden.

FSO har tillsammans med övriga ovan nämnda fågelföreningar inbjudits till samråd. Vårt gemensamma samrådsyttrande är nu inlämnat och vi konstaterar inledningsvis att placeringen av Långgrund 1 och 2 är extremt problematisk!

"Med hänvisning till de fågelvärden som föreligger, och som ligger till grund för uppdaterade IBA-områden samt att länsstyrelsen föreslagit att Långgrund 2 ska ingå i Natura 2000-systemet, anser föreningarna att platsen INTE uppfyller kravet om lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 § och att verksamheten inte heller kan tillåtas enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken (Natura 2000). Långgrund 2 utgör också ett viktigt område för häckande alkor, vilket i sig också kan utgöra ensam grund för Natura 2000-skydd."

Du kan läsa hela yttrandet här.

Ejdrar. Foto © Ingvar Jansson

Vi alla kan bli bättre på att undvika avverkningar på fel årstid!

Angående skogsavverkningar, främst de som utförs under föryngringstid i skogen. Numera avverkas det ju urskillningslöst under vilken årstid som helst, oavsett om det är en kommun, bolag eller privatperson som äger skogen. Men vi själva är kanske inte så duktiga att hjälpa till med att meddela vad som finns i ett visst skogsområde.

Men vad kan VI ALLA göra för att åtminstone kunna få stopp på avverkning under föryngringstid?

Vi hos Tärnan och FSO har begärt att om man inom Nyköpings kommuns marker planerar att avverka skog under föryngringstid så skall det först tas upp på det kommande Naturvårdsrådet i Nyköpings kommun.

Sedan finns det något som VI ALLA kan göra för att minska avverkningarna eller i alla fall få avverkningarna att inte äga rum under den mest känsliga perioden, föryngringstiden. Allt beroende på vad som finns i ett skogsområde. Och vad är då det?

Fundera på hur ni själva informerar/meddelar om det finns något skyddsvärt/skyddsklassat/rödlistat i ”din” skog!!!!

Vad då göra för att i varje fall hjälpa till med att eventuellt förhindra/eller anpassa en avverkning till lämplig årstid?

Jo, börja rapportera på artportalen (artportalen.se), alla de olika organismer som man kan rapportera, alltså inte bara fåglar, utan även växter, fjärilar, svampar m.m. OCH KOM IHÅG ATT RAPPORTERA ALLA ERA FYND MED AKTIVITET SAMT PÅ RÄTT LOKAL, ALLTSÅ INTE PÅ NÅGON ÖVERGRIPANDE OFFENTLIG LOKAL. Skapa en ny lokal utifrån koordinater eller markera exakt på karta var just detta fågelbo av t.ex. fiskgjuse är, eller var ni hittade bombmurklorna eller var ligger den lilla våtmarken i skogen där det finns salamandrar.

Ingvar Jansson, ordförande Tärnan och FSO
Jan Gustafsson, Rrk Sörmland

Rapportering av rödlistade fåglar på underart

I den nya rödlistan från april 2020 har två par fågelarter som häckar i Södermanland bedömts och rödlistats på underart. Det gäller nötkråka och silltrut. Där det nu är underarterna "tjocknäbbad nötkråka" Nucifraga caryocatactes caryocatactes och "Östersjösilltrut" Larus fuscus fuscus som är rödlistade. Detta förändrar hanteringen av dessa arter/underarter i Artportalen. Det är nu bara fynd som rapporteras på respektive underart som återfinns vid sökning och filtrering på rödlistade fynd. Därför är rapportering på underart att rekommendera framöver, förutsatt att den går att bestämma naturligtvis. Det går fortfarande att rapportera på respektive art och sådana rapporter är också viktiga, även om fynden inte omfattas av rödlistningen.

Den som vill läsa mer om detta kan ta del av rapporten Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020. På sidan 54 i rapporten finns texten om rödlistningen av fåglar.

Vid rapportering i Artportalen finns underarterna som alternativ när man söker på artnamn.

Rrk Sörmland

Om rapportering av fåglar på Artportalen

Föreningen Södermanlands Ornitologer (FSO) vill uppmuntra alla att rapportera sina fågelobservationer på Artportalen. Artportalen är det bästa redskapet som finns för att som privatperson bidra till fågelskyddet, då det bland annat används av myndigheterna inför exploatering och skogsavverkning. De inrapporterade fågelobservationerna kan då vara helt avgörande för att rätt hänsyn ska tas och för att långsiktigt kunna bevara fåglarna.

Vi vill uppmuntra att man rapporterar (att man använder något i aktivitetsfältet) med ett så högt häckningskriterium som möjligt, såsom ”obs i häcktid, lämplig biotop” eller ”besöker bebott bo”, men även anger om det är en rastande eller sträckande fågel. Samt, att man rapporterar så noggrant som möjligt. I många fall kan det vara bättre att skapa en egen lokal istället för att använda dem förinställda publika lokalerna som ofta är har en sämre noggrannhet. En ökad noggrannhet och ett högre häckningskriterium hjälper myndigheterna att enklare kunna avgöra vilka områden som det ska tas hänsyn till och hur stark den hänsynen bör vara. I nuläget upplever myndigheterna ett problem med att många skyddsvärda arter inte är inrapporterade med en tillräcklig noggrannhet eller har ett tillräckligt häckningskriterium. Följden kan bli att många områden exploateras utan nödvändig hänsyn till dessa arter. På Artportalen döljs rapporter av skyddsvärda arter med ett häckningskriterium automatiskt, så att ingen utomstående kan komma över uppgifterna.

FSO bevakar och validerar inkomna rapporter på Artportalen genom den Regionala Rapportkommittén (Rrk Södermanland) för att bland annat sammanställa häckningar, vilket underlättar för myndigheternas bedömningar. För vissa skyddsvärda arter finns det även en kontaktperson kopplad till FSO som man kan vända sig till. FSO jobbar aktivt med sekretessen för uppgifterna som de tar del av genom Artportalen och endast två stycken medlemmar (Jan Gustafsson och Per Flodin) har full behörighet att se uppgifter för de mest skyddsvärda arterna. Dessa arter är bland annat berguv, havsörn, kungsörn och pilgrimsfalk.

Rrk Södermanland
2018-12-17