FSO - Föreningen Södermanlands Ornitologer

FSO - Föreningen Södermanlands Ornitologer

FSO - Föreningen Södermanlands Ornitologer

Sidan uppdaterad 2020-11-27


Du når startsidan även via den alternativa adressen fso.one


Är du ny på webbplatsen? Läs mera om FSO här.

Länk till Atlasinventeringen finns under FSO-projekt och här.

Vår samarbetspartner i studiecirklar och programverksamhet


Hej alla bästa Tärnanmedlemmar!

Covid-19 situationen i vårt land och län gör att allt vad vi normalt brukar göra nu är mer eller mindre påverkat. Restriktionerna från myndigheterna gör att vi blir begränsade vad gäller möten och hur vi umgås. Detta gör att vi tvingas ställa in programpunkten "Medlemmarnas bilder" den 26 november 2020. Vi beklagar verkligen detta men vi som förening måste också dra vårt strå till stacken och om möjligt minska risken för smitta.

Vi hoppas att ni har det bra och trots Covid-19 har möjlighet att vara ute i markerna och skåda fågel. Hösten har ju verkligen kommit och snön verkar inte vara långt borta. Den här tiden är det ju alltid intressant med alla änder som samlas i vikar och fjärdar som Örsbaken, Aspafjärden, Strandstuviken, Sjösaviken, Marsviken och Trobbofjärden. Just nu har man där möjlighet att se t.ex. vigg, bergand, knipa, småskrake, storskrake, salskrake, sjöorre och svärta.

Storskraksstart. Foto © Ingvar Jansson

Lycka till med skådningen i höst/vinter!

För Tärnans styrelse/Ingvar


Upprop lappuggla

Under 2020 har minst två häckningar konstaterats i norra delen av länet, sannolikt finns det fler häckningar som inte kommit ornitologer/rapportsystemet Artportalen till känna. Vi uppmanar därför alla att notera nu under kommande höst och vinter att rapportera lappugglor, endera till lokalförening i länet eller direkt in i Artportalen.

De ungar som kommit på vingar under 2020 kommer sannolikt att finnas kvar i länet under hösten, sedan under vintern kommer det bli mer rörelse av arten.

Från norra sidan av Mälaren, främst i Västmanland har det rapporterats om "många" häckningar under 2020. Det gör det troligt att vi, främst i den norra delen av länet, kommer ha chans att få se lappugglor på flera platser under vintern.

Som vanligt är det på inägor och vid hyggen som dessa ugglor kommer ses i första hand, så när ni hör talas om någon lappuggla från någon lokalt boende eller från jägare/naturvandrare så kolla gärna upp dessa uppgifter. Finns det möjlighet att fotografera dessa observerade individer, så finns det en möjlighet att vi kan se på dess dräkt om det är årsunge, född 2020, eller äldre individer.

Lycka till i lappugglemarkerna!

Jan Gustafsson
Rrk Sörmland


FSO överklagar länsstyrelsens beslut om skarvjakt i Trosa

Föreningen Sörmlands Ornitologer (FSO) begär inhibition och att länsstyrelsens beslut ogiltigförklaras

FSO anser att länsstyrelsens beslut med tilldelad skyddsjakt på 200 skarvar är felaktigt.

Frågan om skyddsjakt avseende de skarvar som häckar på Snöholmen har tidigare avgjorts i en dom från Kammarrätten 2018-12-19, mål 57-18. Bifogas med detta mail.

Samma frågor om skarvarnas påverkan på fiske, påstådda orsak till luktproblem och ekonomisk påverkan på näringslivet, utreddes i denna dom.

Vi anser att det är högst anmärkningsvärt att länsstyrelsen i sitt beslut tillåter, inte enbart jakt under häckningstid, utan dessutom på häckningsplatsen (Snöholmen) under tiden 11 augusti – 28 februari.

De häckande skarvarna börjar återvända under februari och en av landets största hägerkolonier finns på Snöholmen och de startar sin häckning ca två veckor innan skarvarna och är i färd med sin inledande häckning mycket tidigt, milda vårar även i februari.

Jakt på vuxna fåglar under häckningstid, vilket tillståndet tillåter, innebär att fågelungar dör svältdöden om dess föräldrafåglar skjuts, eftersom lyckad häckning förutsätter att två vuxna fåglar matar sina ungar. Det är djurplågeri att utsätta fågelungar för detta sätt att dö.

Man kan ifrågasätta om jakt med skjutvapen är lämpligt i ett så av människor välfrekventerat område som det nu tillåtna.

Det är vidare anmärkningsvärt att inte beslut fattas med förbud att använda blyammunition i ett så fågelrikt område som det kring Snöholmen och Trosa. Vattendjupet är mycket grunt och på stora delar endast 0.7-2.0 meter. Enstaka blyhagel i en skadeskjuten fågel som tas av havsörn kan vara orsak till örnens död. Detta är ett allvarligt och ökande problem i landet enligt Björn Helander (Naturhistoriska Riksmuseet).

Ingen hänsyn till andra häckande eller rastande fågelarter omnämns i beslutet!

Det finns ingen generell säkerställd bevisad koppling mellan påstådd nedgång av fiskbestånd och påverkan av skarv som sökanden påstår. Andra orsaker som påverkar hela vattenmiljön och områdets ekosystem är mycket troligare som orsak till förändringar i fiskbestånd.

En beskrivning med dokumentation av respektive fiskart som bedöms ha förändrat sin numerär är ett krav för bedömning av den påstådda skadan.

Hänvisningen till Ovegårds avhandling saknar koppling till den aktuella platsen. Ovegårds avhandling gäller andra geografiska områden. Omfattningen av skarvens påverkan är omdiskuterad och Ovegårds avhandling är bara en av många åsikter i frågan.

Den senaste forskningen har fokuserat på spiggens påverkan på framförallt rovfiskbestånden och spiggens makalösa ökning i Östersjön. Forskarna Jens Olsson Stockholms Universitet och Ulf Bergström vid SLU (samma institution som Maria Ovegård) lyfter fram spiggens roll och visar att minskade fiskbestånd kan sättas i relation till spiggens kraftigt ökade förekomst.

Se: Spiggen tar över Östersjökusten

I domen från 2018-12-19 skriver Kammarrätten följande om bedömningen vad gäller kopplingen skarv och minskade fiskbestånd:

"I samband med Naturvårdsverkets framtagande av förvaltningsplan för skarv år 2014 gjordes den hittills mest omfattande genomgången av studier om skarv och dess eventuella påverkan på fiskbestånd. Därvid framkom att praktiskt taget samtliga studier av god vetenskaplig kvalitet visar ett litet, ibland inget, samband mellan skarvens predation och märkbara nedgångar i fiskbestånd i kustvatten.

Det är viktigt att påpeka att det naturligtvis inte går att enbart påstå att en faktor, t.ex. skarv, är orsak till påstådda nedgångar av fiskbestånden. Det är vetenskapligt vedertaget att faktorer som övergödning, stort uttag av fritidsfisket, förstörda lekområden, miljögifter etc. har påverkan på fiskbestånden. Hur stor del respektive faktor påverkar är svårt att visa men att enbart lyfta fram en faktor är inte trovärdigt."

Vi finner det anmärkningsvärt att länsstyrelsen anser sig kunna bedöma att "allvarlig skada" på fiskbestånden har orsakats av skarv då det inte finns något objektivt underlag redovisat för denna slutsats. Länsstyrelsens bedömning av fiskbeståndens storlek, och orsaken till påstådd nedgång av dessa tycks grunda sig på uttalande av de tre intressegrupperna – yrkesfiskare, fiskeguider och fritidsfiskare. Det är väl känt att de har ett egenintresse av att decimera skarv, eftersom de upplever den som en konkurrent till deras eget fiske. Objektiv dokumentation av fiskbeståndens storlek, uppdelad på de olika arterna och en diskussion om i vilken omfattning andra miljöfaktorer kan vara delaktiga i påstådda nedgångar av fiskbestånden saknas.

Enligt uppdrag:

Föreningen Södermanlands Ornitologer (FSO)
Ingvar Jansson
Ordförande


Rapportering av rödlistade fåglar på underart

I den nya rödlistan från april 2020 har två par fågelarter som häckar i Södermanland bedömts och rödlistats på underart. Det gäller nötkråka och silltrut. Där det nu är underarterna "tjocknäbbad nötkråka" Nucifraga caryocatactes caryocatactes och "Östersjösilltrut" Larus fuscus fuscus som är rödlistade. Detta förändrar hanteringen av dessa arter/underarter i Artportalen. Det är nu bara fynd som rapporteras på respektive underart som återfinns vid sökning och filtrering på rödlistade fynd. Därför är rapportering på underart att rekommendera framöver, förutsatt att den går att bestämma naturligtvis. Det går fortfarande att rapportera på respektive art och sådana rapporter är också viktiga, även om fynden inte omfattas av rödlistningen.

Den som vill läsa mer om detta kan ta del av rapporten Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020. På sidan 54 i rapporten finns texten om rödlistningen av fåglar.

Vid rapportering i Artportalen finns underarterna som alternativ när man söker på artnamn.

Rrk Sörmland


FSOs fågellokalsguide för Sörmland

Nu finns även Trosa med!

Föreningen Sörmlands Ornitologers interaktiva fågellokalsguide Sörmlands fågellokaler funkar både för smartphones och stora skärmar.

Vi har nu presentationer av lokalerna i Katrineholms, Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Vingåkers kommuner med information och kartor. Detta kommer successivt att utökas till att slutligen inkludera alla kommuner i Sörmlands län. Adressen är lokaler.fso.one.


Om rapportering av fåglar på Artportalen

Föreningen Södermanlands Ornitologer (FSO) vill uppmuntra alla att rapportera sina fågelobservationer på Artportalen. Artportalen är det bästa redskapet som finns för att som privatperson bidra till fågelskyddet, då det bland annat används av myndigheterna inför exploatering och skogsavverkning. De inrapporterade fågelobservationerna kan då vara helt avgörande för att rätt hänsyn ska tas och för att långsiktigt kunna bevara fåglarna.

Vi vill uppmuntra att man rapporterar (att man använder något i aktivitetsfältet) med ett så högt häckningskriterium som möjligt, såsom ”obs i häcktid, lämplig biotop” eller ”besöker bebott bo”, men även anger om det är en rastande eller sträckande fågel. Samt, att man rapporterar så noggrant som möjligt. I många fall kan det vara bättre att skapa en egen lokal istället för att använda dem förinställda publika lokalerna som ofta är har en sämre noggrannhet. En ökad noggrannhet och ett högre häckningskriterium hjälper myndigheterna att enklare kunna avgöra vilka områden som det ska tas hänsyn till och hur stark den hänsynen bör vara. I nuläget upplever myndigheterna ett problem med att många skyddsvärda arter inte är inrapporterade med en tillräcklig noggrannhet eller har ett tillräckligt häckningskriterium. Följden kan bli att många områden exploateras utan nödvändig hänsyn till dessa arter. På Artportalen döljs rapporter av skyddsvärda arter med ett häckningskriterium automatiskt, så att ingen utomstående kan komma över uppgifterna.

FSO bevakar och validerar inkomna rapporter på Artportalen genom den Regionala Rapportkommittén (Rrk Södermanland) för att bland annat sammanställa häckningar, vilket underlättar för myndigheternas bedömningar. För vissa skyddsvärda arter finns det även en kontaktperson kopplad till FSO som man kan vända sig till. FSO jobbar aktivt med sekretessen för uppgifterna som de tar del av genom Artportalen och endast två stycken medlemmar (Jan Gustafsson och Per Flodin) har full behörighet att se uppgifter för de mest skyddsvärda arterna. Dessa arter är bland annat berguv, havsörn, kungsörn och pilgrimsfalk.

Rrk Södermanland
2018-12-17



Aktuellt

Vad gör jag om jag hittar en skadad fågel?
×

Upphittande av skadade fåglar

Vid upphittande av skadade fåglar eller andra smådjur ska man i första hand vända sig till Stockholms Vildfågel rehab (svr.nu) eller Viltakuten Stockholm (viltakuten.se).

Vi i Föreningen Sörmlands Ornitologer har ingen möjlighet att ta hand om skadade fåglar. Tänk dock på att många fågelungar som upphittas är så kallade borymlingar som lämnar boet innan de har blivit flygfärdiga och därefter fortsätts att bli matade av sina föräldrar, även om de till synes kan verka övergivna.



Rapporten Sveriges fåglar 2019

Info och nedladdningslänk finns här.

Om skräntärna i slutet av 1890-talet och början av 1900-talet

Artikeln finns nu här.

Årsboksregistret

Nu är registret uppdaterat med 2019 års artiklar.

Aktuella remissärenden 2020-09-18

Nya ärenden på remissidan:
Horsviks naturreservat i Nyköpings kommun - Beslut

Problem med epost-länkar?

För att en epost-länk ska funka, måste man ha registrerat sin epost-klient i webbläsarprogrammet. Hur man gör detta kan man läsa om här.

Bok om Sörmlands fåglar

Finns det några som vill skriva texter om sörmländska fågelarter för en ev. kommande bok, Sörmlands fåglar? Läs mera här.

Om du hittar en död fågel eller annat djur

Det kan tillhöra statens vilt. Kolla då via denna länk om så är fallet. Där får du också information om hur du skall gå tillväga. Om fågeln är ringmärkt får du mer information hur du skall gå tillväga här.



Copyright © Föreningen Södermanlands Ornitologer 2004-2020. All rights reserved