FSO - Föreningen Sörmlands Ornitologer

FSO överklagar länsstyrelsens beslut om skarvjakt i Trosa

Föreningen Sörmlands Ornitologer (FSO) begär inhibition och att länsstyrelsens beslut ogiltigförklaras

FSO anser att länsstyrelsens beslut med tilldelad skyddsjakt på 200 skarvar är felaktigt.

Frågan om skyddsjakt avseende de skarvar som häckar på Snöholmen har tidigare avgjorts i en dom från Kammarrätten 2018-12-19, mål 57-18. Bifogas med detta mail.

Samma frågor om skarvarnas påverkan på fiske, påstådda orsak till luktproblem och ekonomisk påverkan på näringslivet, utreddes i denna dom.

Vi anser att det är högst anmärkningsvärt att länsstyrelsen i sitt beslut tillåter, inte enbart jakt under häckningstid, utan dessutom på häckningsplatsen (Snöholmen) under tiden 11 augusti – 28 februari.

De häckande skarvarna börjar återvända under februari och en av landets största hägerkolonier finns på Snöholmen och de startar sin häckning ca två veckor innan skarvarna och är i färd med sin inledande häckning mycket tidigt, milda vårar även i februari.

Jakt på vuxna fåglar under häckningstid, vilket tillståndet tillåter, innebär att fågelungar dör svältdöden om dess föräldrafåglar skjuts, eftersom lyckad häckning förutsätter att två vuxna fåglar matar sina ungar. Det är djurplågeri att utsätta fågelungar för detta sätt att dö.

Man kan ifrågasätta om jakt med skjutvapen är lämpligt i ett så av människor välfrekventerat område som det nu tillåtna.

Det är vidare anmärkningsvärt att inte beslut fattas med förbud att använda blyammunition i ett så fågelrikt område som det kring Snöholmen och Trosa. Vattendjupet är mycket grunt och på stora delar endast 0.7-2.0 meter. Enstaka blyhagel i en skadeskjuten fågel som tas av havsörn kan vara orsak till örnens död. Detta är ett allvarligt och ökande problem i landet enligt Björn Helander (Naturhistoriska Riksmuseet).

Ingen hänsyn till andra häckande eller rastande fågelarter omnämns i beslutet!

Det finns ingen generell säkerställd bevisad koppling mellan påstådd nedgång av fiskbestånd och påverkan av skarv som sökanden påstår. Andra orsaker som påverkar hela vattenmiljön och områdets ekosystem är mycket troligare som orsak till förändringar i fiskbestånd.

En beskrivning med dokumentation av respektive fiskart som bedöms ha förändrat sin numerär är ett krav för bedömning av den påstådda skadan.

Hänvisningen till Ovegårds avhandling saknar koppling till den aktuella platsen. Ovegårds avhandling gäller andra geografiska områden. Omfattningen av skarvens påverkan är omdiskuterad och Ovegårds avhandling är bara en av många åsikter i frågan.

Den senaste forskningen har fokuserat på spiggens påverkan på framförallt rovfiskbestånden och spiggens makalösa ökning i Östersjön. Forskarna Jens Olsson Stockholms Universitet och Ulf Bergström vid SLU (samma institution som Maria Ovegård) lyfter fram spiggens roll och visar att minskade fiskbestånd kan sättas i relation till spiggens kraftigt ökade förekomst.

Se: https://www.su.se/ostersjocentrum/vetenskap/biologisk-mångfald/plantfish/spiggen-tar-över-östersjökusten-vik-för-vik-1.511670

I domen från 2018-12-19 skriver Kammarrätten följande om bedömningen vad gäller kopplingen skarv och minskade fiskbestånd:

"I samband med Naturvårdsverkets framtagande av förvaltningsplan för skarv år 2014 gjordes den hittills mest omfattande genomgången av studier om skarv och dess eventuella påverkan på fiskbestånd. Därvid framkom att praktiskt taget samtliga studier av god vetenskaplig kvalitet visar ett litet, ibland inget, samband mellan skarvens predation och märkbara nedgångar i fiskbestånd i kustvatten.

Det är viktigt att påpeka att det naturligtvis inte går att enbart påstå att en faktor, t.ex. skarv, är orsak till påstådda nedgångar av fiskbestånden. Det är vetenskapligt vedertaget att faktorer som övergödning, stort uttag av fritidsfisket, förstörda lekområden, miljögifter etc. har påverkan på fiskbestånden. Hur stor del respektive faktor påverkar är svårt att visa men att enbart lyfta fram en faktor är inte trovärdigt."

Vi finner det anmärkningsvärt att länsstyrelsen anser sig kunna bedöma att "allvarlig skada" på fiskbestånden har orsakats av skarv då det inte finns något objektivt underlag redovisat för denna slutsats. Länsstyrelsens bedömning av fiskbeståndens storlek, och orsaken till påstådd nedgång av dessa tycks grunda sig på uttalande av de tre intressegrupperna – yrkesfiskare, fiskeguider och fritidsfiskare. Det är väl känt att de har ett egenintresse av att decimera skarv, eftersom de upplever den som en konkurrent till deras eget fiske. Objektiv dokumentation av fiskbeståndens storlek, uppdelad på de olika arterna och en diskussion om i vilken omfattning andra miljöfaktorer kan vara delaktiga i påstådda nedgångar av fiskbestånden saknas.

Enligt uppdrag:

Föreningen Södermanlands Ornitologer (FSO)
Ingvar Jansson
Ordförande