Info från årsmötet

Vid FSO's årsmötesdag den 23 februari 2014 på Åsa folkhögskola deltog 18 personer under förmiddagens kurs för styrelse och funktionärer i de olika lokalklubbarna. Temat var ringmärkning och andra metoder att följa fåglars flyttning och rörelsemönster. Till mötet hade styrelsen bjudit in Thord Fransson (Ringmärkningscentralen (RC), Naturhistoriska riksmuseet) och Ulrik Lötberg (SOF/Projekt Skräntärna), två mycket kompetenta och engagerade föreläsare. Dessa borde ha dragit en större publik till årsmötesdagen, men vi misstänker att det fanns konkurrens med sportlov och OS-tävlingar.

Från vänster: Thord Fransson, Peter Hellström och Ulrik Lötberg.
Foto © Lennart Eriksson

Thord Fransson berättade och visade resultat från RC's verksamhet. Ringmärkning har pågått i Sverige sedan 1911. Sedan 1960 har Naturhistoriska riksmuseet och RC det övergripande ansvarat för ringmärkning i Sverige. Thord berättade bl.a. om återfynd som visar hur långt våra flyttfåglar reser till sina vinterkvarter och berättade också hur många fågelarter använder traditionella flyttningsvägar och rastplatser. Med nya metoder (t.ex. satellitsändare, GPS-sändare och ljusloggar) har det under senare år blivit möjligt att avslöja flyttningsvägar och övervintringsplatser. Från dubbelbeckasiner märkta med ljusloggar från Jämtlandsfjällen visade Thord att en återfångad beckasin under flytten till Afrika hade gjort denna resa non-stop under 3 dygn, en fantastisk prestation. Forskning på dubbelbeckasinens flyttning bedrivs av Lunds universitet i projektet CanMove (se länkar längs ner). Tättingar som ska korsa Sahara under sin flyttning måste bygga upp fettreserven och nästa fördubbla sin vikt för att klara denna strapats. Thord menade att moderna hjälpmedel var ett bra komplement till traditionell ringmärkning, men att den traditionella ringmärkningen (en mycket gångbar universalmetod) inte ska underskattas till förmån för ny teknologi. I takt med att sändare och ljusloggar för användning på fåglar blir allt mindre ökar dock chansen till nya användningsområden. Många av dagens sändare är dock ej problemfria. Bl.a bet märkta trutar sönder sina sändare och de selar de var fästa med. För småfåglar bör sändarvikten inte överstiga 0.5 gr för att inte påverka fågeln.

Ulrik Lötberg visade hur man med sändarförsedda skräntärnor kunnat följa deras rörelsemönster i landskapet, från häckningskolonierna till traditionella fiskeplatser. Från sändarförsedda skräntärnor häckande i en koloni i Björns skärgård i norra Uppland visade Ulrik hur tärnorna i stort sett dagligen fiskade i en utvald fiskesjö ca 5-6 mil inåt landet och alltså ej flög ut till havs som t.ex. trutar som försetts med sändare i samma område. Alla skräntärnor följde i stort sett samma mönster. Även när ungarna är flygga så gör föräldrafåglarna denna fisketur inåt landet, tillsammans med ungarna. Den här typen av kunskap är mycket värdefull ur flera perspektiv, bl.a. för lokalisering av vindkraftverk. Ulrik berättade vidare att skräntärnan är mycket konservativ vid val av häckningskoloni. Det är först när fiskesjöar måste överges som kolonin flyttas för att få kortare resväg. Största hotet under häckningen är predation av mink. Även trutar som häckar på samma holme, och ibland havsörn hör till predatorerna. Tillsammans med Jägareförbundet kommer en ny typ av minkfälla att testas. Åtgärdsprogrammet för skräntärna, som koordineras av länsstyrelsen i Södermanland, har förlängts t.o.m. 2016.

Det var alltså två mycket intressanta föredrag som deltagarna fick ta del av under denna förmiddag som leddes av vår vice ordf. Peter Hellström. Efter lunch och innan årsmötet visade Rolf Pettersson och Lennart Eriksson hur långt Vadsjöprojektet nu hade avancerat. Bidragsmedel på ca 500 tkr har blivit beviljade och restaureringsarbetet kommer att påbörjas redan under tidig vår detta år. På FSO's webbplats under fliken FSO-projekt/Vadsjön kan du se den presentation som gavs på mötet.

Jukka Värynen och Leif Carlsson presenterade även det fortsatta arbetet med storlommen, med ett upptaktsmöte 2014-02-27 och förberedelse till de fältstudier som behövs för att vi ska skaffa oss ett bättre faktaunderlag om storlommens population i Sörmland och hur den rör sig i landskapet under senare delen av häckningsfasen och fram till avflyttning från våra områden. Detta arbete kan du följa under FSO-projekt /storlom på webbplatsen.

Dagen avslutades med årsmötet där enda förändringen var att Yonas Ericsson, Eskilstuna ersattes med fyllnadsval på ett år av Steffan Kluge, Malmköping. Styrelsesidan på webbplatsen är uppdaterad. Ett stort tack även till Peter Hellström som engagerat gästföreläsarna och även höll i hela dagens program då vår ordförande Ingvar Jansson befann sig på resande fot.

Intressanta länkar

• Ringmärkningscentralen
• Dubbelbeckasinens flyttning
• Fåglar med färdskrivare (exempel på hur ny teknik ger unik kunskap)
• Projekt skräntärna (på SOF's webbplats)
• Skärgårdsstiftelsens (Stockholms län) årsrapport för 2013, bl.a. om skräntärna, skarv, havsörn och berguv i Stockholms skärgård